lördag 20 oktober 2012

Skarpa sinnen

Vissa dagar är sinnena lite skarpare än vanligt. Doft, känsel, smak, syn, hörsel. Allt är lite mer. Lite tydligare. Konturer som tidigare inte gick att se är helt plötsligt knivskarpa. 

Regnet slår mot paraplyet. Jag är på väg hem genom natten. Jag drar in ett djupt andetag. Känner hur luften som tränger in i mina lungor fyller hela kroppen med liv, ända ner i magen. Håller andan en sekund. Jag andas ut. Ett nytt andetag. Nu får näsan vara med. Det luktar våta löv och kala träd. Friskt, men samtidigt någon förgånget. Är det såhär dåtid luktar?

En svag doft av parfym letar sig fram från halsduken som jag virat tätt runt mig. En förnimmelse om när jag stod i badrummet åtskilliga timmar tidigare. Parfymflaskans ojämna form i min hand. Pekfingret på spraykorken. Nyduschad varm hud. Avslappnat välbehag.

Smattret från regnet ökar i kraft och intensitet. Kalla droppar som gör allt för att ta sig in under mitt tillfälliga tak. Några sliter sig lös, far med vinden och landar i mitt ansikte. Kyla möter värme. Jag kan inte motstå frestelsen att avlägsna paraplyet. Bara föra det åt sidan i några sekunder. Att leva på riktigt en kort stund. Mitt i allt. Mitt i naturen. Mitt i det stora. Höra tystnaden i regndroppar som faller.

Ett avlägset skratt ekar i mina öron. Kvällens upplevelser river och sliter i mitt inre. Lycka, total befrielse, hunger, mättnad. Avslappnad fredagströtthet. En kväll av smaker. Förföriskt rosa skaldjur som faller isär i munnen. Len aioli. Nybakat bröd. Sött dessertvin mot min tunga. Ostens sälta. Jag biter i ett kex. Den lite brända smaken av nötter och torkad frukt tillsammans med mjöl och jäst landar behagligt. Tuggar. Kexbitar som lätt river min strupe. Sötman från chokladkakan och syran från körsbären. En dröm som uppfyller alla sinnen. 

Mina magmuskler krampar försiktigt. Jag vrider på huvudet. Leenden åt både höger och vänster. De smittar. Värmen i de positiva blickarna. Lyckan som tar över kroppen. Tårar av skratt som kallar på uppmärksamhet i ögonvrån. 

Samtidigt som jag drar täcket över huvudet låter jag tungspetsen försiktigt vandra längs med tandraden. Kontrasten till kvällens intryck är den välkända smaken av rena tänder. Det luktar hemma. Natten har tagit över. Tårna är isiga. Rummet är tyst och allt känns lite tydligare. 


1 kommentar: