torsdag 14 februari 2013

Spontanitet

Jag har något slags hatkärlek till spontanitet. Jag vet inte varför. Egentligen älskar jag när det händer saker och jag får uppleva grejer utan att bygga upp en massa förväntningar innan. 

På något sätt så innebär spontanitet blandade känslor för mig. Jag kastar mig ut. Pirret i magen som varnar om att det jag gör kanske är ett rop på adrenalin och effektsökeri. Att jag egentligen inte borde. Hjärnan som ligger före realismen och får mig att negligera verkligheten. Kanske ska jag lägga benen på ryggen och fly?  

Det andra sidan av myntet visar på en otrolig glädje. Spontanitet kan leda till oväntade överraskningar och nya möjligheter. Hur många gånger har det inte hänt att jag bara ska ha en lugn kväll och det hela slutar med ett leende från öra till öra och skoskav på dansande fötter? Det är oftast det oväntade som är roligt. När överraskningen överrumplar en och slår undan verkligheten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar