torsdag 25 oktober 2012

Ett gympapass utan dess like

Skrattet börjar liksom i magtrakten och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med det. Det sätter sig som en ofrånkomlig kramp i kinderna. Får tandraden att glänsa och ögonen att glittra.

Mascaran rinner i takt med att Lille Skutt-tårarna sprutar ur ögonen. Befriande. Underbart. Här och nu. Bubblorna skjuter genom kroppen likt pilar med vässade spetsar. Starka impulser. Blodet som pumpar genom ådrorna. Kontaminerat. Smittat. Kolsyrat. Bubblande. Att träffa nya människor som bara sveper bort en. Glädjen i ögonen. Värmen i hjärtat. Tiden som rusar fast ändå står stilla. Nya tankar. Nya synsätt. Nya vänliga gester. En öppen famn från ett oväntat håll. Inga ämnen och alla ämnen. 

Skrattet bjuder på makalösa möjligheter. Det är avväpnande och det perfekta sättet att motionera själen på. Ett gympapass utan dess like för såväl humör som känslor. Endorfiner i mängder serverade på ett silverfat direkt från kroppens egen livgivare, hjärtat. Som en sluten cirkel där skrattet genererar bubblor som går över i värme och positiva känslor, så att hjärtat kan slå några extra slag för livet. Lycka är att ha träningsvärk i skrattmusklerna. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar